DN hittar ibland rätt men något står ivägen

Under Dagens Nyheters ledarrubrik finns en underrubrik, den lyder så här:

“DN står fri från alla partier och organisationer och verkar i en humanistisk upplysningstradition – för tolerans, demokrati och en fri ekonomi”

Det låter ju riktigt bra och är i princip samma plattform jag själv står på när jag reflekterar över världen. Ändå är det allt mer sällan DN synkroniserar med mina egna tankar och slutsatser, vilket jag upplevt som allt mer besvärande (i tanke på de vackra orden ovan). Jag har sedan länge sagt upp min prenumeration (men läser ändå genom att arbetsplatsen fortfarande köper den).

Min tolkning av DN’s position är denna:

“DN står fri från alla partier och organisationer (utom de feministiska) och verkar i en humanistisk upplysningstradition (med lojalitet gentemot marxistiska teorier om en könsmaktsordning)  – för tolerans, demokrati och en fri ekonomi. Och mot pariarkatet”

Kanske kan vi se fram emot en förändring nu när Peter Wolodarski blir ny chefredaktör. Vi kan ju hoppas. Jag har förtroende för Wolodarski och har ännu inte sett  några uttalanden som vittnar om feministisk radikalism, men jag tvivlar samtidigt på att han vågar göra sig ovän med majoriteten av sina medarbetare. Sannolikt kommer han, precis som de allra flesta, välja att inte prata om elefanten i vardagsrummet.

Dagens ledare vittnar om den taktiken. Man tar upp det som mina senaste blogginlägg också berört. Islamismen. Det är bra att detta sägs: “Bryt tystnaden om terrorn”. Samtidigt är det både förvånande och anmärkningsvärt att ledaren inte följer upp sin egen tankegång. Ja, de “intellektuella” är praktisk taget knäpptysta i kritiken mot islamistiskt våld och förtryck. Men vilka är de intellektuella här, menar man? Vilka är det som så att säga sätter agendan för vad som är korrekt att säga och tycka? De är ju inte alls tysta i debatten. Tvärtom hånas och misstänkliggörs de som opponerar sig ständigt. Inte sällan just i Dagens Nyheter.

Är det till exempel inte intressant att Maria Sveland, som DN frikostigt ger en åsiktsplattform, tillhör just dessa “intellektuella” som hotar de som är kritiska mot islamismen (och feminismen). Med smutskastning och misstänkliggörande, “Breiviks hantlangare” osv.

Är det inte intressant att Gudrun Schyman just skrivit ett debattinlägg på SVT Debatt, där hon återigen befäster den feministiska ståndpunkten att kritik mot islam (och det kvinnoförtryck som här finns), är fel eftersom vita och kristna är mycket värre (ja, det är ungefär kontentan). Ser inte DN kopplingen mellan det politiskt korrekta etablissemanget och vänsterfeminismen? Hur kommer det sig att Mattias Gardell är så hemmastadd i SVT’s morgonsoffa? Att Ship to Gaza är svenska mediers gosedjur. Att dessa människor (de “intellektuella” som DN kallar dem), har ungefär samma åsikter om det mesta. Man tror på könsmaktsordningen, är feminister, ogillar Israel (och judar), och kallar de som ifrågasätter för rasister, islamofober eller kvinnohatare. Steget mellan AFA och Expo – och SVT och DN är inte så långt. Man skulle önska att det vore det, men genom att man hyllar samma feminister som hänger med AFA’rna (och med vilka man delar världsåskådning), blir inte DN’s position trovärdig.

Här har DN ett stort eget ansvar. Misandri och marxistiskt inspirerade tankegångar kring genus är alldagligt tankegods i reportage och val av infallsvinklar i tidningen.

När man läser dagens ledare är det just frånvaron av analys och referens som är mest framträdande. Uppdrag Granskning är en av Sveriges mest populära politiska tv-program. Här har man nyss talat om islam och visat upp det som bara kan beskrivas som kvinnoförtryck, här i Sverige. Representanter för feministiska organisationer uttalar sig, både i programmet och i debatter efteråt. Man attackerar tv-programmet och dess journalister. Här har vi den “intelligentia” som DN beskriver som hämmande för debatten. Men DN vågar inte nämna dem vid namn. Man utelämnar helt att beskriva helheten. Döljer sambanden. Pratar inte om feministerna. Kanske för att man i redaktionerna hyser ett ganska stort antal av dem.

Det skall mycket till för att återfå förtroendet för DN.

5 thoughts on “DN hittar ibland rätt men något står ivägen

  1. Håller med dig i stort. Ytterligare en komplicerande omständighet är “världssamfundets” gullande med islamister. När islamister kämpade mot Sovjet i Afghanistan var de accepterade. När islamister kämpade mot Khadaffi i Libyen var de accepterade. När islamister kämpar mot Assad i Syrien är de också accepterade. Hyckleriet är mångfacetterat och förekommer tyvärr inte bara inom vänstern.

  2. “Kanske kan vi se fram emot en förändring nu när Peter Wolodarski blir ny chefredaktör.”
    Kommer Wolodarski att
    1. omgående inleda ett omfattande saneringsarbete på tidningen?
    x. välja att blunda för besvärande ballast han får på köpet i sitt nya uppdrag?
    2. snart börja stämma in i “four legs good, two legs bad”-kören?
    Grundtips kryss, gardera med tvåa, sa Putte Kock.

Comments are closed.