Spekulationer om meningen med könskriget

En nära vän berättade för en tid sedan om sina teorier kring den urspårade, svenska feminismen. Han menade att det hela var en långsiktig och välregisserad politisk komplott, utförd av den borgerlighet som nu sitter vid makten. Söndra och härska, helt enkelt. Feminismen (i vänstern i synnerhet), har helt enkelt blivit så verklighetsfrämmande och destruktiv att den på sikt kommer att bryta sönder oppositionen, försvaga motståndet och skifta fokus bort från de viktiga frågorna. Därför spelar borgerligheten med. Därför läggs så stor fokus på feministiska frågor.

Nu kan jag inte påstå att jag håller med min vän i sina analyser, men det finns ändå något i detta som är intressant.

Vad händer med ett samhälle som hamnar i ett inbördeskrig mellan könen – och där föreställningar om maktordningar och genus tar över den offentliga debatt som borde handla om realpolitik? Vi ser ju detta på så många plan. Oviljan att hjälpa de som utsätts för hedersförtryck är bara ett exempel. Istället för att prata om orättvisor i samhället, förlorar sig vänstern i filosofiska resonemang (som få egentligen begriper en bråkdel av), om föreställda strukturer och makthierarkier. Feminismen bryter sönder upplevelsen av en enad vilja. Fienden finns ju mitt ibland oss – och han är man. Identitetspolitiken bryter ner resterna.

Visst skulle man kunna hävda att det här är en del av vänsterns förfall – och att borgerligheten har tjänat på det. Det är bara att lyssna på Veronica Palm (S), hur många väljare har inte hon skrämt bort från Socialdemokratin? Men att det skulle ligga en borgerlig konspiration bakom detta är för långsökt.

Men vad är då meningen med könskriget? Är det ens meningsfullt att ställa frågan? Kan det någonsin finnas en poäng med att kvinnor och män skall ställas mot varandra och beskrivas som fiender?

Nej, det kan det inte. Det finns ingen mening. Annat än den destruktiva mänskliga egenskapen att vilja förstöra, om man nu tycker att det är meningsfullt. Och det gör feministerna.

Men vem tjänar på att ett samhälle går sönder inifrån? Tror verkligen feministerna själva på att upprättandet av ett matriarkat och avvecklingen av män kommer att bli en verklighet? Jag tänker på den svenska skolan, som kanske bäst kan illustrera vad som faktiskt händer när sådana ambitioner försöker omsättas i praktiken. Resultatet är tydligt. Skolan befinner sig i fritt fall. Och vad leder detta till? Fler innovationer och företag som skapar jobb? Knappast. Fler MC-klubbar och ökad organiserad brottslighet (där de unga männen hittar en identitet)? Absolut.

Feminismen och hatet mot män är en ond spiral som bara går nedåt. Om vi inte bryter denna spiral och lär oss att värdera våra unga pojkar lika högt som flickorna, så ser framtiden dyster ut. För om vi inte avrättar männen (som SCUM förespråkar och svenska kulturjournalister hyllar), så kommer männen att finnas kvar (ja, iallafall de som inte begår självmord). Alltför många kommer att hamna i utanförskap och vända sin frustration gentemot samhället. Inte bara genom organiserad brottslighet utan även religiös fundamentalism, inte minst islamism.

Vi måste helt enkelt ha pojkarna ombord.

Därför måste könskriget upphöra och feminismen tas bort från den offentliga dagordningen.

11 thoughts on “Spekulationer om meningen med könskriget

  1. Det sista, “… och feminismen tas bort från den offentliga dagordningen.”, är jag helt inne på också. Tillsammans med frågan “Men vem tjänar på att ett samhälle går sönder inifrån?” finns det en stor grupp förlorare. Kvinnorna! Det kan gå så illa att det uppstår ett (nytt) patriarkat.

  2. Innan det här är över borde feminismen ha förtjänat ett Darwin Award för att inte bara ha utrotat sig själva utan hela Sverige. Det ständiga svartmålandet av kärnfamiljen som det onda heteronormativa lär knappast skynda på barnafödandet… Gillar bloggen, bra skrivet!

  3. Jag tror att det finns ett samband mellan feminismens dominans de senaste decennierna och ökande klassklyftor, men det är inte dess syfte, utan en sidoeffekt. Många feminister vill minska klyftorna i samhället, men feminismens fokus på kvinnor som svaga och män som privilegierade skapar en undanträngningseffekt, där progressiva, som annars hade brytt sig om de fattiga och tagit avstånd från plutokrati, istället ägnar sig åt könskrigande. Det uppstår ju en alienering också, där många vanliga män tar avstånd, men det är väl inte så mycket en höger/vänster fråga, även högern hyllar ju feminismen. Jag tror att undanträngningseffekten, att progressiva människor fokuserar på kön istället för klass, har bidragit till den ekonomiska högervridningen de senaste decennierna, i både USA och Sverige. Och det finns många karriärfeminister som tjänar på könskriget.

  4. Könskrig, raskrig och klasskrig uppstår genom att grupp-mot-grupp-ideologier får fäste hos tillräckligt stora befolkningsskikt. Könskriget är ingen strategi med någon slags mening, utan en konsekvens av framgångsrik könsmaktsfeministisk ideologi, tror jag. Två sätt att stoppa könskriget är att 1) mobilisera den tysta majoriteten som inte är könsmaktsfeminister och 2) avprogrammera könsmaktsfeministerna i stor skala. Första sättet verkar enklare att genomföra.

  5. Det har talats om backlash bland feminister sedan länge och man inbillar sig att den redan har inträffat i och med att feminismen mött en del motstånd. Jag är rädd för att den riktiga backlashen verkligen är på väg om inte den moderna feminismen börjar rannsaka sig själv och ta till sig den relevanta kritik som finns. Det håller inte att samtidigt blunda för problematik som finns för pojkar/män, kräva alla uppmärksamhet och specialbehandling själv i alla sammanhang, vägra inse fakta, hetsa mot män och begära någon form av kompensation idag för “årtusenden av förtryck”. Särskilt inte i ett samhälle som den svenska år 2013, där alla har möjlighet att forma sina liv precis som de behagar och där kvinnor har alla rättigheter som män har plus några till. Det håller bara inte. Dessutom anser jag att det här ständiga hetsandet mot män är både motbjudande och skadligt med tanke på vilken form av jämställdhetssträvanden som helst.

  6. Könskriget kommer väl av arvssynden?

    “Din man skall du åtrå, och han skall råda över dig.”

    Kvinnan är dömd att vilja ha makt över mannen och att ha mannens makt, men samtidigt inte klara av att hantera en sådan makt och må dåligt av det, och istället må bättre när mannen råder över henne.

    Gud har satt upp ett tufft hinder för kvinnor att uppnå förnöjsamhet och harmoni. De måste släppa taget, trots det bär dem emot och att goda resultat inte är garanterade.

  7. När jag tror att du inte kan skriva bättre kommer ord som “pyroklastiskt” som jag måste slå upp. Det gillar vi!

  8. Pingback: Man hinner fundera på mycket när man kör bil. | Malte on the Roxxx

  9. Pingback: Nancy Fraser: “Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing Democracy” | bittergubben

Comments are closed.