Twitterpöbeln osäkrar och siktar in sig på Bengt Ohlsson

Det var ju i och för sig väntat. Man kan inte ostraffat skriva en sådan text i Sverige idag. Nu skall Ohlsson hånas och hängas ut som vit, som man, som heteronormativ, som antifeminist, ja, som det gubbslem han naturligtvis är, eftersom han kvalar in på alla kriterierna ovan.

Jag undrar samtidigt lite över vad det är Ohlsson pysslar med. Söker han stoff till en kommande bok? Är det en medveten strategi att hoppa fram och tillbaka i den förgiftade svenska polariseringen mellan den extrema feministvänstern och oss andra (i mitten)? Gillar han att stå där i skitstormen? Det har jag svårt att tro.

Jag står fast vid åsikten att hans tidigare krönika var en riktig fadäs. Att ge sig på män som grupp på det sättet han gjorde, nästan nonchalant, i ett samhällsklimat där misandri och mansförakt tillhör vardagen, är knappast modigt. Utspelet verkade desperat (trots sin nonchalanta ton), och det var frestande att dra slutsatsen att något annat låg bakom.

Nu visar ändå Ohlsson var han står. Men skulle han ännu en gång börja snegla på ROKS-retorik och påstå att män gillar att kvinnor förnedras och annat nonsens, ja, då blir det på allvar svårt att ta honom seriöst.

En av de första att ge sig på Bengt Ohlsson är Göteborgspostens medarbetare Mattias Hagberg, som kallar Ohlssons artikel för en spya.

Hagberg talar som vanligt i tungor och lever givetvis i den Upp och Nedvända världen. Vi minns ju hans inhopp i näthatsdebatten (om detta har Joseph Caux också skrivit). Nu påstår han att Ohlsson, tillsammans med Janne Josefsson och Jasenko Selimovic vill tysta ner debatten.

Vi tar den igen. Nu påstår han att Bengt Ohlsson, tillsammans med Janne Josefsson och Jasenko Selimovic vill tysta ner debatten.

Jag säger som Pär Ström. Man baxnar. Man baxnar av denna nästan oförskämda dumhet. Och det handlar om människor som skriver för några av de största dagstidningarna.

Mattias Hagberg verkar hålla med Maria Sveland på alla punkter och hennes paroll “Våga vägra debatten” gillar han, eftersom “det kan finnas sammanhang när det [debatt] inte leder någonstans…”.

Hagberg menar alltså att debatt skall föras mellan människor som har åsikter som han godkänner först. Samma tankegods som hos Sveland och Margareta Winberg och Nordiska ministerrådet.

Det hela är så dumt och odemokratiskt att jag blir lätt illamående. Faktum är att även jag nog måste spy lite. Hoppas att Hagberg inte tar illa upp.

Andra som hoppar på Ohlsson är mediaprofilen Staffan Dopping. “Bengt Ohlsson: Pröva att knipa käft!” skriver han och visar därmed var hans sympatier finns. Socialdemokraternas Veronica Svärd (vars radikalfeminism är ökänd), hänvisar till Galago, som i sin tur många gånger markerat sin avsky mot vita, heteronormativa män.

[Rättelse: Jag har ovan förväxlat Veronica Svärd med radikalfeministen Veronica Palm. Jag vet i nuläget för lite om Veronica Svärd – dock är det Svärd som hänvisar till Galago.]

Vi lär se många fler flöden i twitterkloaken.

Jag fastnar för Peter Wolodarski, som skriver: “Vad gjorde du på Långfredagen 2013? Läste Bengt Ohlsson.”

Hmm, nu är Wolodarski chefredaktör för DN, där både Ohlssons artikel och Lena Andersson viktiga “Den nya färgläran” nyligen publicerades. Men annars är ju DN förmodligen den politiska feminismens – och den kulturrelativistiska mobbens – allra största megafon i landet.

Hur skall man tolka Wolodarskis kommentar? Positivt? Negativt? Att han tycker att den är viktig är ju uppenbart, men det går inte att utläsa av vilket skäl han tycker att den är viktig. Eller missar jag något?

Landet delar hursomhelst upp sig, det står i allafall klart.

6 thoughts on “Twitterpöbeln osäkrar och siktar in sig på Bengt Ohlsson

  1. Twittermediet tycks vara genialt konstruerat för att få människor att, utan att de själva tycks förstå det, exponera sig själva i de mest förnedrande verbala positioner; ett slag mental och högst frivillig motsvarighet till Abu Ghraib, kan man säga:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Abu_Ghraib_torture_and_prisoner_abuse
    (bild nr 6 känns mest passande i sammanhanget)
    Det är verkligen förvånande att se all den skit folk vräker ur sig. Alla spärrar tycks försvinna.

    • Den geniala konstruktionen hos Twitter är dess satta begränsning, antalet tecken.
      Det skall gå snabbt att häva ur sig och det kan då inte bli annat än ett slags verbala TICS / Tourettes.
      Jag skrev tidigare en kommentar till en artikel om Twitter i Journalisten där jag framförde synpunkten om Twitter-Tics, om kommentaren publicerades, Nej!
      Antar att moderatorn tog detta som ett angrepp på kåren som frekvent sägs använda detta “sociala” medium.
      Iofs. var kommentaren inte tänkt så, blev mer som uppfinnaren i Sundbyberg. “Tänkte inte på det” (från Tv-programmet Lorry)

  2. Jag tror Peter Wolodarski numer är förhållandevis förnuftig för att vara liberal. Han är genuint bekymrad över den politiska situationen i skuldkrisernas Europa. Hans grundläggande (socialliberala?) analys är ganska lik den klassiskt marxistiska, dvs att rasism och fascism inte har essentialistiska förklaringar utan är en följd av arbetslöshet och social oro. Han har hyllats av S på sistone för att vara kritisk mot EUs konvergenspakt och istället förespråkat mer av investeringar. Han tillhör inte de dogmatiska försvararna av subventionering av vinstdrivande skolverksamhet.

    Instämmer med övriga angående Twitter, det är för mig obegripligt att vuxna människor med journalistisk utbildning/erfarenhet inte avstår från att offentligt sprida sina obetänksamma dumheter.

Comments are closed.