Det är oklart om någon förstår något alls

Den bisarra svenska feministiska och antirasistiska (kom ihåg att det är en tvehövdad drake vi har att göra med), elitmobben ter sig allt mer obegriplig sedd utifrån.

Medan vi är på väg att vänja oss vid dekret om att rensa i bibliotekens hyllor och plocka bort sådan litteratur som inte anses i linje med de föreställningar om världen som politiska kommisarier från konsthögskolor och genussekretariat har fastställt som korrekta, och medan det anses som normalt här att genom påtryckningar i media få barnboksförfattare att sluta rita figurer som klassats som “olämpliga” och offentligt håna konstnärer som ifrågasätter religioners överhöghet så höjer man allt oftare på ögonbrynen också i vårt grannland Danmark.

Hur står det egentligen till i Sverige?

Det senaste i raden av märkligheter rör den danska barnboken “Mustafas kiosk”. En kärleksfullt skildrad historia om en invandrarpojke i Danmark. Nu råkar det tydligen ligga till på det viset att när svenskar (läs: svenskar inom journalistik och media), de senaste veckorna har googlat på den i Sverige aktuelle Omar Mustafa, så har de alltså istället fått upp sökresultat som har att göra med denna danska barnbok, som på omslaget har en illustration av en man med sabel och turban.

Aha! Rasism! Islamofobi! Snabbt har Facebookgrupper bildats och påtryckningar inletts mot det svenska förlaget som hanterar utgivningen. Dessa i sin tur gör en reflexmässig pudel och  “beklagar offentligt att boken har kränkt både barns och vuxnas känslor”.

Det danska förlaget förstår ingenting. Det är oklart om någon i Sverige ens läst boken. Den danska “Ligestillings- och kirkeminister” (Jämställdhetsministern) Manu Sareen verkar heller inte förstå någonting och föreslår “svenskerne at slappe af” (ta det lugnt).

Nu uppmärksammas det hela i danska medier. Beklagar den dåliga bildkvalitén.

ImageImage

8 thoughts on “Det är oklart om någon förstår något alls

    • enstillaundran: Ja, Erik Helmersson är för det mesta velig och verkar inte riktigt kunna bestämma sig för vad han egentligen tycker. Samtidigt finns det rättmätig kritik att fundera över när det gäller det danska Blachman. Men det är ju en helt annan historia.

      • Ja, både Blachmans program och Jenny Strömsteds “spegling” förtjänar egna inlägg då de är helt andra frågor (men Helmersson drog sig inte för att klumpa ihop dem).

Comments are closed.